Mätning av orderperfektion utgår ifrån att mäta fel som uppstår i varje steg i en orders livscykel. Genom att mäta varenda orderrad så kommer man fram till ett tal som motsvarar antalet perfekta orderrader. Exempel:
- Korrekt orderbekräftelse: 99.8% (av alla orderrader)
- Korrekt lagerplockning: 98.9%
- Rättidig leverans: 97.3%
- Godsmottagen utan skador: 99.6%
- Korrekt faktura: 97.3%
(Det går givetvis att uppmäta många andra typer av fel i orderhanteringen, här nämndes bara några)
Varför är då detta mätetal så intressant? Jo, det sätter fingret på flera saker samtidigt och blir ett mätetal som representerar hur bra beställarprocess och leverantörsprocess fungerar ihop. Produkter eller inköpskategorier som uppvisar låg orderperfektion är i de flesta fall sådana där det finns stort utrymme för leverantörs- och leveransutveckling.
Nu får man i och för sig se upp lite med mätandet. Om vi exempelvis bara tar hem två skeppningar om året och den ena är en dag sen så sjunker orderperfektionen snabbt till 50%. Detta beror på att mätmetoden är en s.k. binär mätmetod, dvs den mäter bara rätt eller fel. Börjar man studera trender så kommer man säkert att finna ryckig statistik och ibland svårighet att se trenden. Därför rekommenderas att kombinera med någon form av spridningsmått, exempelvis duglighetsindex (Cpk).
Vilka är då de rena vinsterna med hög orderperfektion? Det har publicerats många studier om det här mätetalet, och det verkar som de gemensamma nämnarna är följande faktorer:
- Bättre leveransprecision = lägre säkerhetslager
- Lägre frekvens på lagerbrist
- Lägre kostnader för korrigerande åtgärder
- Kortare 'cash-till-cash'-cykel
Sidor som länkar till det här inlägget:
i-procure: Perfekt inköpsorder
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.