Uppförandekoder hos svenska börsbolag

Vid ett frukostseminarium idag så presenterade KPMG och Delphi en ny och gedigen rapport om uppförandekoder hos svenska börsbolag. Rapporten innehåller intressant statistik om vad uppförandekoder innehåller, hur de fungerar och hur de följs upp.

Vid seminariet tog KPMG särskilt upp vikten av att ha en arbetsprocess för uppförandekoder. Man ser processen i tre steg: införandet, förankringen och uppföljningen; men de senare stegen börjar egentligen redan vid införandet genom att låta hela organisationen vara med vid framtagandet av uppförandekoden. Vidare pekade KPMG ut nio delar som är viktiga i arbetet med en uppförandekod:

• Tydlighet
• Ledningens föredöme / Tone at the Top
• Genomförbarhet
• Understödjande
• Transparens
• Möjlighet att diskutera dilemman
• Möjlighet att diskutera oönskat beteende
• Möjlighet att rapportera oönskat beteende
• Sanktionsvilja vid oönskat beteende

De sista punkterna leder förstås tankarna till ämnet 'whistleblowing', vilket är ett område som det talas allt mer om. Det är väl bara en tidsfråga tills inköparkåren får kora sin egen Fånge på fyren. Nåväl, här belyste Delphi en intressant motsägelse mellan den amerikanska Sarbanes Oxley 301 (4) och svenska PUL 21§. SOXen kräver att företaget har en kanal för whistleblowers medan PUL förbjuder behandling av uppgifter om lagöverträdelser. Något som tål att tänka på för företag i Sverige som måste följa SOX.

Läs hela rapporten om uppförandekoder på Delphis hemsida:
Codes of Conduct in the Swedish Business Sector