måndag 21 december 2009

Öppen prissättning

Många inköpare drömmer om en öppen prissättning, ungefär som den som finns i dagligvaruhandeln. Prisjämförelser kan enkelt göras genom att bara gå runt och jämföra. Priserna upplevs som mer demokratiska, eftersom det blir samma pris för alla. En naturlig konkurrens uppstår, eftersom det blir svårt att avvika från prisnormen. Men är verkligheten så enkel? Dagligvaruhandeln arbetar med strategier såsom differentiering och lojalitetsprogram. Inom byggvaruhandel erbjuds hantverkare och företag rabattbrev som kan ge rabatter eller kick-back som är uppåt 50%. Jag påstår att prissättning aldrig kommer att bli demokratisk.

Alla vet vi att priser är kvantitetsberoende, dvs större kvantitet ger lägre pris. Kvantitetsberoendet beror dels på att leverantören kan sprida ut fasta kostnader på en större totalvolym, det beror dels på att man vill prioritera stora kunder som ger bra basbeläggning. Nedan har jag gjort ett exempel på en leverantör som har vissa fasta grundkostnader som behöver täckas, därefter uppstår en vinst:


I det här exemplet sorterar leverantören kunderna i storleksordning, störst kund lägst pris osv. Syftet är att få in några stora kunder som skapar basbeläggning vilket borgar för leverantörens stabilitet. Spotkunderna är de som kanske ger störst vinster, men också de relationer som är mest lättrörliga. Om nu en kund skulle kräva att deras prissättning är helt öppen, dvs alla kan ta del av priserna, så kommer detta att leda till leverantören förpassar den till kategorin spotkunder för att inte förstöra prissättningsmodellen. Nu ser inte alla prissättningsmodeller ut så här, det kan finnas helt andra typer av kundkategoriseringar. I de fall modellen ser ut på detta sätt så kommer alla försök till öppen prissättning antingen att leda till högre priser och olika former av rabattsystem eller kick-back. Exempelvis skulle ett försök med omvänd auktion kunna leda till högre pris, vilket jag antydde redan i gårdagens inlägg.

2 kommentarer:

  1. Hej igen,

    Har nu gatt bakat i tiden och last igenom merparten av dina inlagg och det utvecklades till en bra uppfrachning av mina kunskaper. Mycket nyttigt, manga tack! Kanner igen mycket fran interna utbildningar in Procurement Excellence osv, men inte minst fran CPSM. CPM/ CPSM cerifiering ar ett krav i min nuvarande organisation (Amerikansk) och tankte passa pa att fraga dig om det finns en medvetenhet i Sverige om denna utbildning och hur den varderas? Den ses ju som mycket positivt i USA men antar att den nog inte okar min attraktivitet sarskillt mycket da jag snart kommer att soka mig till Sverige.

    Ser fram emot nya inlagg framover. Omraden som Early Supplier Involvement och Supplier Enabled Innovation tycker jag ar mycket intressant och vore intressant att lasa om.

    SvaraRadera
  2. Hej David!
    Jag tror det är mycket individberoende, själv känner CPSM, men jag tror långt ifrån alla gör det.

    Generellt sett upplever jag att svenska arbetsgivare mer ser till erfarenheter och personliga egenskaper än formella utbildningsmeriter. Iofs så har utbildningsmeriter från länder såsom USA, Storbritannien och Tyskland högre status än svenska.

    Räkna med många inlägg framöver, ESI finns på att göra listan.

    SvaraRadera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.