AHP-metoden

Många betraktar anbudsutvärderingen som ett arbetsmoment eller ett verktyg, men om man försöker se på den ur ett mer filosofiskt perspektiv så är den ett beslutsstöd. Utvärderingen är helt enkelt en analytisk metod med syftet inställt på att stödja ett beslut om tecknande avtal samt val av produkt och leverantör. Bestämmer vi oss för att den är ett beslutsstöd så kan vi faktiskt vidga blicken och titta utanför de klassiska anbudsutvärderingsmetoderna. En beslutsstödsmetod som används i andra sammanhang är AHP (Analytisk Hierarkisk Process). Denna är en multikriterieanalys som kan användas för komplexa analyser för beslutsstöd.

Ett problem som infinner sig i många anbudsutvärderingar är att vi tvingas ställa anbuden mot varandra och inte mot en objektiv värdeskala. Låt mig fingera ett exempel:

Vi ska utvärdera fem leverantörer som ska leverera en dryck med ny exotisk smak. Vi låter göra utvärderingen såsom en omröstning där femtio personer får lägga var sin röst på de fem produkterna, utfallet blir följande:

Produkt A: 11 röster
Produkt B: 12 röster
Produkt C: 9 röster
Produkt D: 10 röster
Produkt E: 8 röster

Vinnare i den här omröstningen är alltså Produkt B. Låt oss nu anta att vi stryker Produkten E och de som la sina röster på E får rösta på någon annan, då skulle utfallet kunna bli:

Produkt A: 11 röster
Produkt B: 12 röster
Produkt C: 17 röster  (dvs 9 gamla + 8 från produkt E)
Produkt D: 10 röster
Produkt E: 8 röster

Eftersom C och E var ganska lika så hamnar alla E:s röster på C. Nu vinner alltså C, som i föregående runda hade ett ganska dåligt utfall. Den här typen av utfall kan i viss mån motverkas genom att de röstande får ett antal poäng att fördela. Det jag vill säga är dock att utvärderingsutfallet kommer att bero av vilka anbudsgivare som deltog. Det enda riktigt säkra sättet att genomföra en utvärdering är att anbudsgivare ställs mot varandra, en mot en.

AHP-metoden bygger på just denna princip, dvs att ställa förslag mot varandra i par. Om det är fler än ett utvärderingskriterium så ställs först utvärderingskriterierna mot varandra för att skapa en viktning. Därefter ställs förslagen mot varandra inom respektive utvärderingskriterium. Resultatet blir ett enormt matrisarbete, som måste automatiseras för att bli effektivt.

Nedan har jag gjort ett enkelt exempel på AHP-utvärdering av anbud med endast ett utvärderingskriterium:

I detta enkla exempel så ges poänget 1 om produkterna är likvärdiga, 2 om ena produkten är bättre, 3 om den är mycket bättre och 4 om den är extremt mycket bättre. De grå fälten är beräknade utifrån poängsättningen. De normerade värdet ger att alltså att produkten A vinner med 46%

AHP-metoden har följande fördelar:

• Enkelt att hantera komplexa beslutsparametrar
• Enkelt att datorisera utvärderingskriterier i flera nivåer
• Indata från flera beslutsfattare
• Hanterar såväl subjektiva som objektiva kriterier
• Hanterar och påvisar inkonsistens i värdering av kriterier
• Kan användas som diskussionsunderlag i inköpsgrupper
• Kan användas för att enbart ta fram viktning av kriterier

Kalkylexempel i Excel