Ledtidsreduktion - Spaghettidiagram

Jag tänkt hålla mig kvar vid gårdagens ämne, ledtidsreduktion. I verkstadsindustrin är spaghettidiagramet vanligt förekommande. På en planlösning, fabrikslayout eller liknande ritas in hur personalen måste röra sig för att hämta material, verktyg, produkter etc. Resultatet blir ett nystan av trådar som liknar spaghetti. Ju större härvan är, desto mer sannolikt att den går att räta ut.

Spaghettidiagrammet kan även användas för informationsflöden. Man ritar helt enkelt upp hur informationen rör sig under en process, exempelvis en anskaffningsprocess. Om vi sammanför vår egen och leverantörens spaghettidiagram skulle vi kunna få en bild ungefär så här:

Till att börja med så tror jag det kan vara ganska nyttigt för alla inblandade att förstå vilken väg informationen måste ta, dvs att alla bara är en länk i en kedja. Om någon länk glappar så uppstår en försening. I ett nästa steg kan vi försöka förenkla och hitta genvägar med syfte att korta ned ledtider. Spaghettin bör tunna ut.

Sen handlar det som alltid annars om ett givande och tagande. Jag har alltför ofta förhandlat om komplicerade konstruktions- och granskningsprocesser där interna beställare har ett armlängds förhållningssätt till leverantören. Man kräver månadslånga granskningstider, kvar blir bara några dagar för leverantören att göra sitt konstruktionsarbete. Liknande fenomen finns inom kvalitet, beredning, produktion  etc.